top of page

LÅTSKRIVERI åk 7-9

DIVERSE TIPS
DIVERSE TIPS (ur ett pop/rock-perspektiv)

REFRÄNG

Förslagsvis kan ni börja skriva er refräng paÌŠ låten – då kan det vara bra att innan bestämma genre – alltsaÌŠ vilken typ av låt det ska vara. Ballad? Hårdrock? Jazz? Det finns inga fel här, men ni måste komma överens i gruppen.

Vet man inte vilken genre man vill ha, så kan man istället tänka i de här banorna:

 

  • Snabb eller långsam?

  • Glad/dur eller ledsam/moll?

  • Text paÌŠ svenska eller engelska?

  • Allsångs/radio, poetisk eller metaforisk text?

​

TEXTFÖRKLARING:

Allsångs/radio-texter: Catchig refräng som alla snabbt kan sjunga med i. Versen är relativt onödig, snarare ett medel att nå fram till refrängen med.  Rim är vanliga.

​

​Poetiska texter: Här har texten en handling – se det som en film eller en bok; en story som ska berättas, och likt en bok eller film kan texten här vara väldigt lång. Rim är sällan nödvändiga, men texten kan ofta ha en samhällspolitisk (t.ex. Springsteen) alternativt episk (t.ex. Iron Maiden) färgning.

​

​Metaforiska texter: Texter med en innebörd som lindas in och berättas med andra ord – och metaforer. Djup innebörd och vackra ord är centrala – och kan ofta antingen vara melankoliska (t.ex. Kent) eller komiska (t.ex. Magnus Uggla).

​

TIPS! Lyssna på följande låtar och försök se om du kan placera in dem i någon av de ovan nämnda kategorierna: "The River" (Bruce Springsteen), "Popular" (Eric Saade), "Dancing on my own" (Robyn)

​

Försök att inte fastna i detaljer när ni skriver refängen (”åh, den här texten låter som en annan låt”, ”ackorden är lite tråkiga”) utan försök att få en refräng klar – helst med text, melodi och ackord. Hinner man inte klart första lektionen så är det okej att ha hunnit med ett av de tre momenten.

 

Viktigt är att minnas att man alltid kan gå tillbaka senare och ändra den där frasen eller det där ackordet man inte var riktigt nöjd med, men det är bra att komma igång så fort som möjligt och låta den kreativa processen flöda utan att hindras av detaljer och finlir.

​

Tips fraÌŠn coachen: Tycker du att det är svårt att hitta paÌŠ text? Då kan du lyssna på den där låten du tycker är så himla bra och fundera på vad den texten handlar om. Kan du låna någon fras? Kan du använda det övergripande temat? Om inte det hjälper så är kärlek alltid ett väldigt tacksamt och ofta använt tema att använda sig av. Ett annat tips kan vara att använda sig av handlingen från en film eller ur en bok.

VERS

När ni är färdiga med refrängen kan det vara dags att börja med versen – och här kan man tänka så här:

Texten på refrängen är ofta kontentan/essensen av/i en låt; en slags sammanfattning skulle man kunna säga. I verserna kan ni gå in lite mer i detalj, vare sig ni skriver en metaforisk text eller en berättande. Ta hjälp av den lilla informationen om de olika textvarianterna i låtskrivarhäftet.

 

Har ni valt en berättande text så kan ni göra så här: Bestäm själva storyn, fraÌŠn punkt A till punkt B. Vad händer och vem händer det? Hur slutar er story? Ha ett färdigt skript, ungefär som ett stolpmanus, som ni kan förhålla er till när ni skriver verserna.

 

Har ni valt en metaforisk text så kan ni göra så här: Vad vill ni förmedla med låten? En känsla? En historia? Fundera över hur man kan säga saker med andra ord – ex. i ”Dancing on my own” så kanske själva huvudfrasen handlar mer än om att dansa själv i ett hörn i danslokalen. Den kanske handlar om att inte bli sedd av någon man älskar, att man ständigt får leva själv och utan partnerskap?

 

Har ni valt en allsångs/radio-text så kan ni göra så här: Okej, refrängen ni har skrivit ska ju vara en riktig hjärnmördare – den bör etsa sig fast i minnet likt en blodigel, och det är den man vill komma ihåg (nästan till den punkt att man tröttnar på den, men sedan så trallar man på den i alla fall), och versen ni ska skriva idag ska fungera mer som en transportsträcka. Hitta gärna några schyssta rim på ord som skulle kunna passa essensen ni har i refrängen (har ni exempelvis tema sommar saÌŠ kanske ni väljer ord som sun/fun, shining/dining, swim/him osv.) Er vers bör vara kortare än exempelvis en berättande sådan, och tänk på att melodin i versen inte bör ligga högre i tonmelodin än refrängen – för refrängen är trots allt låtens höjdpunkt!

​

Tips fraÌŠn coachen: Jobba hemma med mer material till verser. Ni kan jobba var för sig och så tar ni med allt till lektionen nästa gång, så kan ni välja och vraka då. Suveränt!

BRYGGA OCH STICK

Sedan är det dags att ta beslut om ni vill ha någon brygga innan refrängerna: de bör då alltså skilja sig ackordmässigt från verserna, och kan vara antingen 2, 4 eller 8 takter lång – en för lång brygga kan vara lite kontraproduktiv, då man gärna vill nå refrängen efter den – så låt inte lyssnaren vänta för länge!

Sticket bör alltså skilja sig från verserna och refrängen – främst vad gäller melodi och ackord; vill man vara lite vågad kan man till och med gå till en annan tonart här (fråga läraren om hjälp).

 

Ett stick på en låt kan variera otroligt mycket från sång till sång – ibland är det bara några få takter, ibland kan det vara i flera minuter! I radio/melodifestival-låtar så brukar sticket vara rätt kort, och har som mål att bygga upp till en stor, svulstig avslutande dubbelrefräng. I mer ”nyanserade” låtar kan det vara lämpligt att göra något ”speciellt” utav sticket – kanske ett instrumentalt parti? Kanske gå ned jättemycket i dynamik (ljudstyrka) för att sedan göra ett crescendo (successiv ökning av ljudstyrka).

​

Tips fraÌŠn coachen: Spela in låten på exempelvis din dator eller mobiltelefon så du kan lyssna på den hemma och fundera på ev. ändringar nästa lektion samt för att lära dig den.

ACKORD

KLASSISKA ACKORDSVÄNDOR

OBS! Lås er inte vid att varje ackord kan vara max en takt. Första exemplet skulle t ex. kunna vara: I C I C I F G I C I. Nedan är alltså bara förslag på ordningar att sätta ackorden i. Använd kvintcirkeln (se nedan) för att byta tonart!

​

Tips fraÌŠn coachen: Det är ganska skönt att sluta  låten i tonartens HEMMACKORD/TONIKA - det ger lyssnaren en tillfredställande känsla av att "komma hem". I C-dur (som de flesta exempel nedan) är just C hemmackordet och om du använder molltonalitet så blir det Am. Det är också bra att känna till att G kommer leda bra till både C och Am, så det kan du gärna använda i t.ex slutet av en brygga om du vet att refrängen ska börja på C eller Am.

​

C F G C

C F F G

C F C G

C G F C

C G F G
 

C G Am F

C G Am Em F C Dm G

C Am F G

C Am G F

C Am Dm G

F G C Am

F C G Am

F F G C

F Am G C

F Am C G

Am F C G

Am F G Am

Am C G F

Am C F G

Am G F C 

Det är ganska vanligt att man upprepar sig en del när man t. ex väljer ackord till sin vers.

Rätt ofta kanske en typisk pop/rock-vers är — låt oss säga — 16 takter lång. Då skulle man kunna utforma den så här:

​

I      C      I     G     I    Am   I      F       I

I      C      I      G     I      F     I  Am  G   I

I      C      I     G     I    Am   I      F       I

I      C      I      G     I      F     I  Am  G   I

​

Förslag om man vill ha med andra bastoner:

Här handlar det om att få någon sorts BASLINJE - dvs att basen tydligt

är på väg någonstans. Då kan du använda dig av andra toner i bastonen än just ackordets GRUNDTON eller 1:a - t. ex istället TERSEN/3:an eller KVINTEN/5:an.

 

C C/E F G

Dm C/E F G

Am G/B C F

F C/E Dm C

​

BYTA TONART

I ovan nämnda ackordsrundor så är alla skrivna i tonarten C-dur (stamtonarten, dvs alla de vita tangenterna på pianot). Det är ju inte alls säkert att just den här tonarten passar sångarens röstläge eller du kanske bara vill spela i en annan tonart än just C och då kan det vara bra att transponera - dvs byta tonart.

Ett enkelt sätt att lära sig göra detta är genom att använda något som kallas kvintcirkeln:

​

kvintcirkel.jpg

KVINTCIRKELN

Här ser vi alla tonarter, i dur och moll, samt tillhörande förtecken (# och b). Det kan vara värt att känna till att varje durtonart har en parallell i moll och alltså då samma ackords- och toninnehåll.

T. ex C-durs tonart är densamma som A-molls - ackorden och toninnehållet i dessa två paralleller består (i grunden) endast av stamtonerna/de vita tangenterna på ett piano.

I G-dur/E-moll så är EN vit tangent förändrad - i det här fallet F som har höjts till F# (därav ETT korsförtecken/#.

​

När vi sedan vill byta tonart så kan vi som sagt använda oss av kvintcirkeln och då på följande sätt:

​

För att först och främst veta vilka ackord som finns i varje tonart, och det kan vi lösa på ett enkelt litet sätt: Låt oss säga att vi bestämmer oss för att skriva låten i C-dur (smidigt, då exemplen ovan är i just den tonarten) - då går vi ett steg åt höger och ett åt vänster utifrån C i cirkeln och tänker oss att vi tar en liten "tårtbit" (se bilden nedan till höger):

kvintcirkel_C.jpg

Enligt den den här bilden så kan vi se att vi har fått sex stycken ackord:

 

Tre i dur (C, F och G) och tre i moll (Am, Dm och Em).

 

Alla de här ackorden hör hemma i tonarten C/Am.

​

Låt oss nu säga att vi har en ackordsföljd i vår låt som ser ut som följande:

​

I C I G I Am I F I (en väldigt klassisk och flitigt använd ackordsrunda)

​

Nu kan vi använda oss av kvintcirkeln och vår lilla tårtbit för att byta tonart, men behålla ackordsföljden. Om vi vill höja låten ett snäpp, till t. ex D, så kan vi göra så här:

kvintcirkel_D.jpg

Vi vrider vår tårtbit, så att D blir det centrala ackordet. Sedan kan vi jämföra med tårbtiten ovan i C och sedan "översätta" ackordsrundan.

​

C (i mitten) blir D

G (till höger) blir A

Am (inne i mitten) blir Bm

F (till vänster) blir G

​

Så då blir ackordsrundan - transponerad - istället: I D I A I Bm I G I

​

UPPGIFT: Testa att lista ut vad samma ackordsrunda blir i tonarterna F, A och Bb

TYPISKA BYGGSTENAR I POP/ROCK

​

INTRO

Starten av låten. Kan vanligtvis vara instrumental och kan bygga på exempelvis refrängen eller ett/en återkommande riff/slinga i låten.

VERS (verse)

Formdel som uppträder på flera ställen i låten med samma melodi, men med olika text. Är inte nödvändigtvis lika ”trallvänlig” som refrängen.

BRYGGA (pre-chorus)

Formdel som förekommer mellan vers och refräng.

I regel relativt kort och ska likt sticket bryta av en aning och vars funktion är att bygga in till refrängen. Om exempelvis både refräng och vers bygger på Tonika, så är det ypperligt att använda sig av det s k ”nyhetsackordet” här som utgångspunkt: Subdominant (eller Subdominantparallell).

REFRÄNG (chorus)

Formdel som uppträder på flera ställen i låten med samma melodi och text och följer efter vers eller brygga. Vanligt i kommersiell pop/rock är att refrängen upprepas efter varandra i slutet – ”dubbelrefränger”. Ofta är refrängen ”catchigare” än versen och kan gärna innehålla en sk ”hook” som man minns. Detta fenomen är oerhört vanligt i exempelvis Melodifestivalen.

MELLANSPEL (interlude)

Kort – ofta instrumental – del, som i regel inte sträcker sig över mer än fyra takter. Vanligt förekommande mellan t ex. refräng och vers.

STICK (bridge)

Formdel som helt enkelt ska ”sticka ut” från övriga låten. Skiljer sig ofta i dynamik, harmonik och melodi jämfört med t ex. vers och refräng. Sticket förekommer oftast efter andra refrängen och kan t ex. leda till solo eller nästa refräng (i gammal svensk schlager hade det föranlett tonartshöjningen). Under sticket är det inte helt ovanligt att man använder sig av tonartsfrämmande ackord eller gör en kort tonartsutvikning.

SOLO

Formdel där en instrumentalist framhävs som solist. Formdelen i sig bygger oftast på tidigare förekommen formdel (inte helt ovanligt att det gäller just refräng eller vers). Beroende på genre är solots längd varierande.

OUTRO

Formdel som har i uppgift att avsluta låten. Kan vara densamma som introt, men avslutas tydligare och inte helt ovanligt är avslut på Tonika. Outrot kan avslutas med ett sk ritardando (eller kort och gott rit.) – dvs tempot saktar ned mot slutackordet – eller en unison rytmisk figur eller vid inspelning: fadning av låten.

TYPISKA FORMER I POP/ROCK

Viktigt att poängtera: Metriskt består formdelar oftast av 4, 8, eller 16 takter. Detta kan givetvis vara olika (inte helt ovanligt till exempel att man lägger till en extra takt efter ett solo eller ett stick, där ackorden ”klingar ut” för att sedan leda in i nästa formdel) men generellt sett är det vanligast.

 

Här nedan följer fyra varianter av klassisk formuppställning. Ni kan välja någon av följande eller ha dem som utgångspunkt när ni gör er egen.

​

VERSION 1

INTRO

VERS

VERS

BRYGGA

REFRÄNG

MELLANSPEL

VERS

BRYGGA

REFRÄNG

STICK

REFRÄNG

REFRÄNG

OUTRO

 

VERSION 2

INTRO

VERS

REFRÄNG

VERS

REFRÄNG

STICK

REFRÄNG

REFRÄNG

​

 

VERSION 3

SOLO

VERS

BRYGGA

REFRÄNG

SOLO

VERS

BRYGGA

REFRÄNG

STICK

REFRÄNG

REFRÄNG

OUTRO

 

VERSION 4

VERS

VERS

BRYGGA

REFRÄNG

VERS

BRYGGA

REFRÄNG

STICK

SOLO

REFRÄNG

REFRÄNG

OUTRO-SOLO

 

Anchor Ackord
Anchor tonart
Anchor FORM
Anchor BYGGSTENAR
bottom of page