MUSIKTEORI

1. STAMTONERNA

Stamtonerna är de vita tangenterna på pianot, som tillsammans bildar skalan C-dur (C D E F G A B). Skalan och stamtonerna är alltså sammanlagt sju toner och för att komma ihåg vilka det är så kan man tänka att man börjar från början på alfabetet och slutar vid bokstaven G; sedan börjar man om igen. Det man bör vara vaksam på dock är att skalan börjar på C, och inte A – för om man istället spelar A B C D E F G A så blir det en annan skala; nämligen a-moll.

Lägg märke till att det här står h istället för b - det kan vara bra att känna till att vissa kallar tonen B för H. Men här utgår vi från B, då det på alla sätt blir mer logiskt.

2. DUR OCH MOLL

Stamtonerna är de vita tangenterna

Vad innebär dur och moll egentligen? Du har säkert hört talas om det förut, men kanske inte är helt säker på vad det egentligen betyder. För att generalisera det rätt hårt så kan man säga att dur och moll är två olika klangbildningar (flera toner som spelas tillsammans) som antingen låter glatt (dur) eller ledsamt (moll).

Rent tekniskt så är det avståndet mellan två toner som avgör om det är dur eller moll – mellan den ton man kallar grundton och ters.

I ett C-durackord är tonen C grundtonen, och detsamma gäller även för ett C-mollackord, så genom att bara ta grundtonen så kan man inte höra om det är dur eller moll. Men när vi lägger till nästa ton i ackordet – den ton som kallas ters – det är då vi kan uppfatta klangen som dur eller moll.

Det finns två olika sorters terser: stor och liten (dur och moll).

KUNSKAPSKRAV ÅK 6

MUSIKTEORI

1. STAMTONERNA

Lägg märke till att det här står h istället för b - det kan vara bra att känna till att vissa kallar tonen B för H. Men här utgår vi från B, då det på alla sätt blir mer logiskt.

2. DUR OCH MOLL

Stamtonerna är de vita tangenterna

Rent tekniskt så är det avståndet mellan två toner som avgör om det är dur eller moll – mellan den ton man kallar grundton och ters.

Det finns två olika sorters terser: stor och liten (dur och moll).

Ett C-dur byggs av följande toner: C-E-G

Ett C-moll byggs av följande toner: C-Eb-G

Som du märker så är även den sista tonen samma i båda ackorden – den kallas för kvinten.

För att räkna ut hur man tar diverse dur och moll-ackord på piano så finns det en formel som är bra att komma ihåg:

SUPERVIKTIG FORMEL ATT KOMMA IHÅG!

4 + 3 = DUR

3 + 4 = MOLL

Så här använder man den:

Låt oss säga att du ska spela ett A-durackord – då letar du först upp tonen A på pianot, sedan börjar du räkna fyra steg åt höger (VIKTIGT! Börja på tangenten efter den första – i det här fallet den svarta tangenten till höger om A, alltså A#) och då landar du på tonen C#, som är tersen.

Sedan går du tre steg åt höger och landar då på tonen E – kvinten.

Tadaa! Här har du ett dur-ackord, och den här formeln går att tillämpa på alla durackord.

För att lista ut mollackord så gör du på exakt samma sätt, men du börjar med tre steg och sedan fyra – alltså omvänt.

3. NOTER OCH TERMER

Musik har ett alldeles eget språk med olika termer på saker och ting; en del har du säkert hört talas om tidigare. Här kommer du lära dig några grundläggande termer som är viktiga att känna till:

På den här bilden syns det som kallas notsystem – där är i ett sådant system man skriver noter. Strecken kallas notlinjer och de vita områdena kallas mellanrum. Figuren längs till vänster kallas för en klav, i det här fallet en G-klav – den vanligaste som används.

Här ovan så har det dykt upp tre stycken streck i notsystemet som delar av det i fyra olika sektioner. Varje sådan sektion kallas för en takt. En takt består av ett bestämt antal taktslag, i det här fallet fyra stycken fjärdedelar – som siffrorna i början av första takten talar om för oss.

Men betyder det att det bara kan finnas fjärdedelar i en sådan takt, och vad är egentligen fjärdedelar?

Fjärdedelar är vad vi kallar för ett notvärde – alltså hur lång en not är; hur länge den varar. Som bilden ovan visar så finns det flera olika notvärden, bl.a helnot, halvnot, fjärdedel, åttondel, sextondel o.s.v.

På varje helnot (som alltså varar i fyra pulsslag) ryms två halvnoter.

På varje halvnot ryms två fjärdedelar

På varje fjärdedel ryms två åttondelar

Det här systemet fortsätter vidare till sextondelar, trettioandradelar o.s.v. Man kan alltså välja att fylla ut en fjärdedelstakt på olika sätt så länge man inte överskrider den totala summan motsvarande fyra fjärdedelsslag, t.ex:

En halvnot och 2 fjärdedelar ( Antal slag: 2 + 1 + 1 = 4 )

eller

3 fjärdedel och 2 åttondelar ( 1 + 1 + 1 + 0,5 + 0,5 = 4 )

På samma sätt som det finns notvärden för toner som ska spelas, finns det motsvarande för pauser i musiken – alltså när det är tyst. De ser ut så här:

Vidare finns det någonting som kallas förtecken i musikens värld – tecken som förändrar tonhöjden på en not; alltså om en ton blir högre eller lägre (ljusare eller mörkare).

# eller KORS-FÖRTECKEN= tonen höjs ett halvtonsteg (alltså ett band åt något håll på gittar och bas, eller en tangent på piano)

b eller B-FÖRTECKEN= tonen sänks ett halvtonsteg

När det förekommer ett enskilt förtecken i ett notsystem kallas det för tillfälligt förtecken, vilket innebär att höjningen/sänkningen upphör att gälla vid nästa takt. Vill man att tecknet ska gälla över en längre tid eller kanske hela låten så använder man istället fasta förtecken. Då är tecknen fästa vid början av systemet istället för framför just den not det gäller, som här:

Musikteori kan vara knepigt i början – det är många nya termer och regler man ska lära sig förstå.

Därför behöver du inte vara orolig om du inte förstår allt på en gång ☺

Vi kommer att repetera musikteorin med jämna mellanrum och du får gärna läsa på själv då och då för att hålla kunskapen fräsch.

Och var inte rädd för att fråga om något är oklart – det är därför vi lärare är här!